Hjälmshult ryttmästare-/majorsboställe
Hjälmshult ligger i Skåne ca en mil norr om Helsingborg
Hjälmshult drogs in till kronan av Indelningsverket vid reduktionen på 1680-talet. Bostället anslogs först som ryttmästareboställe men kom senare att tjäna som majorsboställe. Huvudbyggnaden är från 1743 och byggd efter Eberhard Carlbergs ritning till "Ryttmästare och Capiteins Caracters Byggning".
Huset är byggt av sten i en våning med kammare på vinden. Byggnaden är i stort sett oförändrad men under 1950-talet tillbyggdes ett kök på ena kortsidan som ändrat exteriören och helhetsintrycket. Fördelen är att interiören på detta sätt kunde bevaras.
Reslig Stenbock höjer tak
Den östra flygeln, även kallad Stenbockens hus, är från slutet av 1600-talet. Byggnaden är en träbyggnad med rödfärgad stående lockpanel under sadeltak av halm. Flygelbyggnaden ska ha fått sitt namn efter det att fältmarskalken Magnus Stenbock utnyttjade den som sitt huvudkvarter under slaget vid Helsingborg 1710. Innertaket är höjt med ca en meter i ett rum. Anledningen sägs vara att den reslige Stenbock skulle kunna stå rakryggad i rummet.
Arrendegård under kronan
När Indelningsverket upphörde blev Hjälmshult en arrendegård under kronan. I den lummiga parken som omger gårdsbyggnaderna är ett stenmonument över kungsgårdsarrendatorn Johan Jönsson rest 1930, till 100-årsminnet av hans födelse.
Hjälmshult kungsgård blev byggnadsminne 1935.
Fakta
- Areal (totalt): 183 ha, varav 21 ha skog, 142 ha åker, 14 ha bete och 6 ha övrig mark
- Förvaltare: SFV Mark ,Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 00

Foto: Anders Johansson
Hjälmshult huvudbyggnaden från 1743. Tillbyggnaden från 1950-talet skymtar till höger i bild.

Foto: Anders Johansson
Stenbockens hus. Fältmarskalken Magnus Stenbock använde huset som huvudkvarter vid belägringen av Helsingborg 1710.

Foto: Anders Johansson
Ladugården, som inte längre används eftersom gården drivs kreaturslöst.

Blå prick = Hjälmshult kungsgård.







