Roma kloster och kungsgård

På medeltiden låg här ett cistercienserkloster

Roma kloster och kungsgård ligger i mellersta Gotland, sydost om Visby. Gårdens centrum omges av ett öppet slättlandskap med bördiga jordbruksmarker. Kungsgårdens huvudbyggnad uppfördes på 1730-talet men platsen har anor långt ned i medeltiden. På 1100-talet låg gutarnas Allting här, den viktigaste mötesplatsen på hela ön.

Här byggde även cisterciensermunkar ett kloster som på 1300-talet fick namnet Roma kloster. Cisterciensermunkar anlade sina kloster på landsbygden, bedrev nyodling och var självförsörjande. Det enda som minner om klostertiden är kyrkan, om än bara som ruin.

Klosterkyrkan är monumental och byggd av stora väl huggna stenar. Byggnaden består av ett treskeppigt långhus med en väl bevarad port i den västra fasaden. Portalen har varit förebild för kyrkoportaler runt om på Gotland och visar hur cisterciensermunkarna påverkat den kyrkliga stenarkitekturen på ön.

Från kloster till kungsgård

Efter den danska reformationen, omkring 1531, förklarades klosteregendomarna som säte för konungens länsherre. De byggnader som inte längre fyllde någon funktion lämnades att förfalla. Klostret hade tidigare stora jordegendomar på Gotland, Öland och Estland. Även dessa drogs in till kronan och skildes av så att så att endast mark i närheten av kungsgården blev kvar.

Efter freden i Brömsebro 1645 blev Roma kloster kronogods under den svenske kungen och mot slutet av seklet arrenderade kronan ut kungsgården. Många av klostrets byggnader gavs andra funktioner som till exempel kornhus och foderhus.

Landshövding skapar mönstergård

Landshövding Johan Didrik Grönhage lät skapa en mönstergård av den då förfallna kungsgården. 1733 byggdes den huvudbyggnad med två flyglar i putsad kalksten som vi ser än idag. Byggnadsmaterial hämtades från klosteranläggningens murar och hus. Vackert utarbetade portaler från medeltiden är klumpigt infogade i de putsade murarna. Anläggningen har utformats efter modell från fastlandets sätesgårdar och avviker helt från byggnadstraditionen på ön.

Det nuvarande brutna taket tillkom i samband med en renovering 1789. Husen fick då en gul färg, men har senare målats i den nuvarande vita kalkfärgen. Kungsgården användes som landshövdingens residens fram till 1822 och har därefter arrenderats ut.

År 1937 överläts anläggningen för militära ändamål. Under andra världskriget anlades ett militärflygfält vid Roma och byggnader användes som militära förråd, mässar och förläggningar.

Fortfarande aktivt jordbruk

Redan under klostrets tid var jordbruksverksamheten viktig, det bedrevs stuteri och en omfattande uppfödning av får. Fortfarande idag bedrivs jordbruksverksamhet med uppfödning av nötdjur och får samt odling av spannmål, oljeväxter, ärtor och vall. Intill den gamla klosteranläggningen ligger jordbrukets ekonomibyggnader. Många av dessa uppfördes under 1800-talets slut och början av 1900-talet. Byggnadernas storlek visar på jordbrukets expansion under denna tid.

Landskapet är flackt och bestod ursprungligen av stora myrmarker som utdikats i sen tid. Kungsgården består idag av drygt 300 hektar mark varav det mesta är åkermark. Jordbruksmarken och ekonomibyggnaderna arrenderas idag ut.

Populärt utflyktsmål

Statens fastighetsverk förvaltar Roma kloster och Roma kungsgård sedan 1993. Den vackra kungsgården är idag ett populärt utflyktsmål och varje sommar ges teaterföreställningar i kyrkoruinen.

Fakta

• Byggår: 1733 (huvudbyggnad)
• Besöksadress: Romakloster
• Areal (totalt) ca 300 hektar (varav skog 57 ha, åker 206 ha, bete 34 ha, övrig mark 30 ha)
• Förvaltare: Jon Henriksson, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 32, e-post jon.henriksson@sfv.se
• Jordbruksförvaltare: Per Sandberg, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 17, e-post per.sandberg@sfv.se