Vadstena slott

Försvar mot danskarna

Riksdagen i Västerås beslöt 1544 att avsevärt förstärka rikets fasta försvar genom bland annat anläggandet av Vadstena slott, främst som skydd mot danskarnas anfall söderifrån. Byggnadsarbetena sattes i verket året därpå 1545.

En rektangulär anläggning skapades, med en borggård som på tre sidor omgavs av 30 meter breda och 3 meter höga jordvallar, och utanför dessa breda vallgravar. Mot sjön, Vättern, motsvarades jordvallarna av en kraftig stenmur sammanbyggd med tre separata stenhus av vilka det mellersta utgjorde ett porthus. Det nåddes via en bro över vallgraven från en smal väg byggd mellan sjön och vallgraven. I de fyra hörnen placerades runda kanontorn i två våningar från vilka man kunde skjuta i alla väderstreck.

Residens för hertig Magnus

Redan fem år efter uppförandet av försvarsverket beslöt Gustav Vasa att bygga om anläggningen till residens för sin yngste son Magnus. Nu tillkom bland annat de två höga tornbyggnaderna i borggårdens södra hörn. Utbyggnaden av det som skulle bli själva slottslängan inleddes 1554 genom påbyggnad av de tre stenhusen mot sjön. Med tiden höjdes kanontornen och vallarna.

Magnus bror Johan III som var mycket arkitekturintresserad lät bygga om slottet och förvandlade den relativt enkla byggnaden till ett elegant renässansslott av kontinentalt snitt. Till sin hjälp hade han arkitekt Arendt de Roy. Han influerades av en av den italienske arkitekten och arkitekturteoretikern Andreas Palladios epokgörande arbeten, Fyra böcker om arkitekturen, som utgavs 1570. Detta för norra Europa unikt tidiga Palladioinflytande understryker Vadstena slotts ställning som Nordens viktigaste bevarade renässansslott.

År 1716 upphörde slottet att vara bostad för kungligheter. Byggnaden har bland annat efter det använts som spannmålsmagasin och under 1700-talets senare del inrymdes en kammarduksfabrik och ett damastväveri inom slottets murar.

På 1800-talet revs tornen vid borggårdens södra hörn och vid mitten av 1800-talet togs vallarna bort.

Omfattande rekonstruktion

År 1997 inleddes ett omfattande arbete med att återuppföra vallarna och återställa de två tornen i borggårdens södra hörn, arbeten som inneburit en av de största förändringarna vid ett svenskt monument under 1900-talet.

Läs mer

• Gammeljul på Vadstena slott, artikel i Kulturvärden 2009:4
• Tidskriften Kulturvärden 2006:2, artikeln "Vadstena slottsvallar - att bygga en tidsmaskin"
• Tidskriften Kulturvärden 1999:3, artiklarna "Ärva, bruka och berika", "Vadstena - statens intresse", "Den medeltida stadsdelen Sanden", "Vadstena slott, Vallar i tiden?"
• Tidskriften Kulturvärden 1999:3, artiklarna "Landsarkivet i Vadstena 1899-1999", "Från Kalmar slott till Vadstena slott", "Från vision till verklighet", "Vadstena-Akademien"
• Tidskriften Kulturvärden 1995:1, artikeln "Gustav Vasa jordägare och byggherre"
• Tidskriften Kulturvärden 1994:3, artikeln "Vallarna vid Vadstena slott byggs ut"