Pelle Svanslös hus

Historik

I början av 1800-talet uppfördes denna stallbyggnad för landshövdingens besökare som kom med häst och vagn. Här fanns även plats att inrymma några kor.

Från början av 1900-talet har byggnaden stått tom men också använts som materialförråd. 1993 byggnadsminnesmärktes stallet eftersom det är en unik byggnad vars ursprungliga utseende behållits intakt genom åren.

Renovering

Stallet var i mycket dåligt skick före renoveringen. Det hade inte underhållits och var delvis brandskadat. Först sedan Statens fastighetsverk hade funnit en lämplig hyresgäst påbörjades en renovering.

Ventilation före ombyggnaden

Detta stall var precis som de flesta andra utan värme och ventilationssystem. Vädring skedde via korsdrag och otätheter i väggar, dörrar och fönster.

Förutsättningar för en renovering av ventilationssystemet

Eftersom byggnaden inte hade ett för museiverksamhet fungerande ventilationssystem blev det naturligt att skapa ett nytt som passade den nya verksamheten.

För att tillgodose fastighetens byggnadsminnesmärkning var ett så enkelt ventilationssystem som möjligt att föredra. Dessutom blir kostnaden låg för byggherren och hyresgästen kan enkelt själv tillse att byggnaden har en god och ändamålsenlig luftväxling.

Eftersom byggnaden har en tung tegelstomme och höga takhöjder passar självdragsteknik bra.

Antikvariska ställningstaganden

När byggnaden skulle byggas om till museum och få uppvärmning så uppstod problemet med att takfoten var helt tätt ihopbyggd med taket. Att ta upp hål i takfoten gick inte att göra pga byggnadsminnesmärkningen.

Eftersom denna avluftning är absolut nödvändig så fick problemet lösas på något annat vis. Tack vare att taket var ombyggt och omlagt i modern tid så blev den enda lösningen att lyfta hela takstolen så att man fick en springa mellan takfoten och fasaden.

Byggnaden har alltid varit oinredd så den inredning som gjordes utfördes på ett sådant sätt att den är reversibel. Byggnaden kan lätt inredas till annan hyresgäst.

Ventilation efter ombyggnaden

Byggnaden har förstärkt självdrag med ett fläktstyrt frånluftsgrundflöde från våtgrupperna.

Tilluft

Fönster och dörrar har springventiler för grundflöde. Luft tas även in via en ventilkonvektor som ger förvärmning vintertid. All övrig tilluft får regleras genom att hyresgästen öppnar dörrarna och fönstren vilka har separata överlufter.

Frånluft

De två toalettgrupperna och köket har alla separata frånluftskanaler med tillhörande fläkt på taket. Byggnaden i övrigt har en reglerbar frånluft som hyresgästen får sköta.

På taket finns två nybyggda huvar som fungerar som självdragsskorstenar med öppningsbara spjäll. Hyresgästen styr öppningen av spjällen med en timer.

Dessutom finns ytterligare en huv på taket som har en frånluftsfläkt. Även denna styrs via en timer. På så vis kan hyresgästen välja att forcera frånluften vid behov.

Erfarenheter

Ventilationssystemet är enkelt att sköta och hyresgästen har fått muntliga såväl som skriftliga instruktioner. Varma somrar kan värmen dock bli hög.

Trots att förberedelser för installation av ett kylsystem är gjorda har inte hyresgästen ansett kylning nödvändigt. Ett alternativ till kylning är att sommartid ordna nattvädring vilket enkelt kan göras.